Vår förskoleklass tar avstamp i förskolepedagogikens holistiska lärande där olika aktiviteter bildar en helhet, men förskoleklasspedagogerna för nu in ytterligare en dimension i och med barnets ökande förmåga att; minnas, tänka kring saker och ting som inte är direkt närvarande samt förmåga till mer detaljerad och avancerad lek.
Förskoleklassens veckor och dagar är uppbyggda enligt en tydlig rytm som ger eleverna trygghet och förutsägbarhet.
" Vi behöver inte slösa tid på att oroa oss för vad som kommer eller inte kommer, utan kan fokusera på nuet"
Sociala mål
Undervisningen syftar till att ge eleverna möjlighet att utveckla goda kamratrelationer samt känsla av tillhörighet och trygghet i elevgruppen. Eleverna prövar sin identitet och sina uppfattningar i möte och samspel med andra. Undervisningen tar tillvara olikheter och mångfald och på så sätt ge eleverna möjlighet att fördjupa sin förståelse för olika sätt att tänka och vara. I undervisningen ges eleverna möjlighet att utveckla förtrogenhet med demokratiska principer, arbetssätt och processer genom att de får vara delaktiga, utöva inflytande och ta ansvar i verksamheten. Därigenom ges eleverna förutsättningar att utveckla tilltro till sig själva samt sin förmåga att samarbeta och att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.
Arbetet med läroplanens sociala mål är central del av förskoleklassverksamheten. Den fria leken och gestaltning/organisering av lekmiljöerna är viktiga verktyg för att främja och stärka elevernas sociala och emotionella utveckling. Sexåringarna möter motstånd, samförstånd, förståelse, empati och utveckling tillsammans. Förskoleklasspedagogerna finns hela tiden med för att hjälpa eleverna framåt och som verktyg använder pedagogerna Ross Greens metod Collaborative Problem Solving , CPS. Metoden bygger på ett förhållningssätt där utmanande beteenden hos barn ses som en konsekvens av ännu ej utvecklade förmågor,
Att lära
Barn lär sig genom att använda kroppens alla sinnen; rörelse, upplevelse i mötet med olika texturer och material, lyssna och själv låta till olika klanger, toner och ljud, öva händer och ögon, hitta bokstäver och tal.
Undervisningen tar tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för och sin förmåga att kommunicera med tal- och skriftspråk genom att ge dem möjligheter att läsa, lyssna på samt skriva och samtala om såväl skönlitteratur som andra typer av texter och händelser. Skolbiblioteket för de yngre klasserna ligger i nära anslutning till förskoleklassens lokaler och en viktig del av skolbibliotekariens arbete är att stimulera och inspirera till läslust. Konsonanternas former introduceras genom berättelser och upplevelser som blir till stora och levande bilder, bilder som smalnar och kontureras till genomgestaltade symboler. Processen sker från bild till bokstav. Vokalerna gestaltas genom en beskriven känsla eller rörelse. Barnen lär sig ”automatiskt” alfabetet, men inte på ett sätt som är främmande för och avskuret från deras tidigare erfarenheter. Genom olika slag av återberättande, samtal, skapande (målning, rörelse, musik, teater, verser, rim och ramsor o.s.v.) använder sig barnen av de inre bilder som de gjort sig utifrån lärarens berättande. Bokstavsintroduktionen följer människans möte med skriftspråket, från bilder som stegvis omvandlats till abstrakta tecken. Språklekar, ljud- och formövningar samt minnesträning stärker barnens språkliga medvetenhet och utveckling.
Undervisningen tar tillvara elevernas nyfikenhet och ge dem möjlighet att utveckla sitt intresse för matematik och förståelse för hur matematik kan användas i olika situationer. Matematiska begrepp och resonemang lärs i den vardagliga kommunikationen och problemlösningen, ett "nytt" sätt att beskriva sin omvärld. Matematikens abstraktioner synliggörs och tydliggörs genom en direkt koppling till det vardagsnära, den egna kroppen och olika rytmer.
Förskoleklassen aktiviteter växlar mellan det fria och mer självständiga lärande och det organiserade och styrda lärandet. Genom egna och gemensamma möten, utforskande och upplevelser av miljöer och material kommer eleverna till direkt lärande som ger vidare kunskaper in i skolans värld.
Lärandet följer som en röd tråd genom hela förskoleklassdagen och ger därmed rika tillfällen till förvärvande av nya kunskaper.
I förskoleklass är kartläggningsmaterialen Hitta språket och Hitta matematiken obligatoriska att använda. De genomförs på höstterminen i grupp, inom ramen för ordinarie undervisning. Kartläggningsmaterialen genomförs av förskoleklasslärarna.
Genom kartläggningsmaterialen ges pedagogerna indikation på om ett barn är i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Vid en sådan indikation gör läraren en särskild bedömning i samråd med skolans logoped.
Om den särskilda bedömningen visar att ett barn är i behov av extra anpassningar planerar läraren dessa i samråd med logoped. De extra anpassningarna genomförs inom ramen för ordinarie undervisning. Anpassningarna följs upp kontinuerligt för att säkerställa att dom har effekt. I slutet av förskoleklass följer läraren och logopeden upp resultatet av insatserna. Resultatet av uppföljningen överlämnas till mottagande klasslärare.
